
Vikingablod för Grönland
Nordic folk-rock. Mörk mansröst. Flöjt, trummor. Körrop i bakgrunden.

Vikingablod för Grönland
Nordic folk-rock. Mörk mansröst. Flöjt, trummor. Körrop i bakgrunden.
Lyrics
Nordic folk-rock. Mörk mansröst. Flöjt, trummor. Körrop i bakgrunden.
Vers 1
Hör du dånet över fjorden?
Hör du ekot ifrån förr?
Vårt blod har sovit länge nog,
nu slår hammarn i vårt bröst.
Vi kom som folk från nordens kuster,
från fjäll, från sund, från is och sand.
Ett hav, ett arv, ett sammanbundet band –
Grönland föddes ur vår hand.
(bakgrund, låg kör)
— Minns! Minns! Minns!
Vers 2
Storkäftade despoter
från öst och väst i lag,
de ritar streck på främmande jord
som om minnet vore svagt.
De plundrar ord och skövlar namn,
de säger: “det var aldrig ert”
Men Norden minns vad världen glömt,
vi bar dit eld, vi bar dit hem.
Refräng
Vi var här för tusen år sen,
vi står här ännu kvar.
När rövare tror de styr världen,
ska de minnas vilka vi var.
Vi seglade som ett folk i stormen,
vi kan göra det igen.
Från Danmark, Norge, Svea land —
ett Norden, då som än.
(bakgrundsrop)
— Ett folk! Ett blod! Ett hav!
Vers 3
Vi lade ner våra yxor,
vi valde ord och lag.
I stilla, civiliserad tystnad
såg vi arvet frysa fast.
Men glöm ej, broder, syster,
att kraft ej dör i fred.
Den vilar bara under isen
tills sanningen får ske.
Vers 4
Österns små herrar har fallit förr,
deras kronor blev till stoft.
Och västerns mätta kungar vet
hur snabbt en tron blir tom.
Vi hotar ej, vi skriker ej först,
men när gränsen dras i lögn —
då reser sig ett gammalt eko
från nordens djupa sång.
Refräng (variation)
Vi var här för tusen år sen,
vi kan göra det igen.
När tjuvar delar världen kallt,
minns de Norden — minns vårt hem.
Inte hat, men minne talar.
Inte våld, men arv består.
Ett folk som vet varifrån det kom
är ett folk som aldrig dör.
Brygga (halvt talad, brytning)
Vi står — ikke alene
Vi minns — vi glemmer ej
Från is till ek, från fjord till fjäll,
vi svarar: Dette er vår vei.
(bakgrund, rytmiskt)
— Fjord! Fjäll! Is och hav!
— Fjord! Fjäll! Is och hav!
Sista refräng (alla)
Vi var här för tusen år sen,
vi står här ännu kvar!
Om världen glömmer nordens röst,
ska havet tala klar.
Utro
(säckpipa / flöjt)
(kör, asatro-inspirerat, rop)
Oden!
Tyr!
Frey!
Odens söner och döttrar —
MINNE eller TOMHET!
MINNE eller TOMHET!
