Märk Hur Vår Skugga
A slow, reflective, dreamy fusion with desperate, spacious, anthemic & melancholic atmosphere. Features cool dual guitars with long delay, soft analog synth pads, low drone, gentle cymbal swells, & subtle hall reverb. Transition gradually brightens with soft strings, celeste, light choir pads, & airy flute textures, evoking floating above snow. Build with timpani, low brass, & smooth guitars for dramatic tension. Symphonic rock ballad. style section: full strings, cinematic drums, choir supporting the lead in solemn, chords. Guitar solo section fuses dreamy Pink Floyd–ish elements, expressive and lyrical. Outro fades back to ambient pads, echo guitars, distant male choir, lead voice intimate and despairing. Dynamics rise & fall naturally, emphasizing emotional storytelling. Tempo: ~100 BPM Mood: Dreamy, melancholic, sad, tragic Style: Cinematic, symphonic anthemic progressive fusion Swedish psychedelic desperate vocals, male lead with a supporting female background choir.
Märk Hur Vår Skugga
A slow, reflective, dreamy fusion with desperate, spacious, anthemic & melancholic atmosphere. Features cool dual guitars with long delay, soft analog synth pads, low drone, gentle cymbal swells, & subtle hall reverb. Transition gradually brightens with soft strings, celeste, light choir pads, & airy flute textures, evoking floating above snow. Build with timpani, low brass, & smooth guitars for dramatic tension. Symphonic rock ballad. style section: full strings, cinematic drums, choir supporting the lead in solemn, chords. Guitar solo section fuses dreamy Pink Floyd–ish elements, expressive and lyrical. Outro fades back to ambient pads, echo guitars, distant male choir, lead voice intimate and despairing. Dynamics rise & fall naturally, emphasizing emotional storytelling. Tempo: ~100 BPM Mood: Dreamy, melancholic, sad, tragic Style: Cinematic, symphonic anthemic progressive fusion Swedish psychedelic desperate vocals, male lead with a supporting female background choir.
Lyrics
(Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla...)
Märk hur' vår skugga, märk Movitz Mon Frere!
Innom et mörker sig slutar,
Hur Guld och Purpur i Skåfveln, den där,
Byts til grus och klutar.
Vinkar Charon från sin brusande älf,
Och tre gånger sen Dödgräfvaren sjelf,
Mer du din drufva ej kryster.
Därför Movitz kom hjelp mig och hvälf
Grafsten öfver vår Syster.
Ach längtansvärda och bortskymda skjul,
Under de susande grenar,
Där Tid och Döden en skönhet och ful
Til et stoft förenar!
Til dig aldrig Afund sökt någon stig,
Lyckan, eljest uti flygten så vig,
Aldrig kring Grifterna ilar.
Ovän där väpnad, hvad synes väl dig?
Bryter fromt sina pilar.
Lillklockan klämtar til Storklockans dön,
Löfvad står Cantorn i porten;
Och vid de skrålande Gåssarnas bön,
Helgar denna orten.
Vägen opp til Templets griftprydda stad
Trampas mellan Rosors gulnade blad,
Multnade Plankor och Bårar;
Til dess den långa och svartklädda rad,
Djupt sig bugar med tårar.
Så gick til hvila, från Slagsmål och Bal,
Grälmakar Löfberg, din maka;
Där, dit åt gräset långhalsig och smal,
Du än glor tilbaka.
Hon från Danto bommen skildes i dag,
Och med Hänne alla lustiga lag;
Hvem skall nu Flaskan befalla.
Torstig var hon och ut-torstig är jag;
Vi ä torstiga alla.
(Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla...)
Lillklockan klämtar til Storklockans dön,
Löfvad står Cantorn i porten;
Och vid de skrålande Gåssarnas bön,
Helgar denna orten.
Vägen opp til Templets griftprydda stad
Trampas mellan Rosors gulnade blad,
Multnade Plankor och Bårar;
Til dess den långa och svartklädda rad,
Djupt sig bugar med tårar.
(Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla...)
Märk hur' vår skugga, märk Movitz Mon Frere!
Innom et mörker sig slutar,
(Vi ä torstiga alla, Vi ä torstiga alla)