De sitter högt upp

I stolar av blankpolerad lögn

Skriver på papper

Som aldrig rör deras egen rygg

Dom pekar neråt

Mot folk som redan gör sitt bästa

Kallar det ordning

Men jag kallar det en skamfest

Ondska i kostym

Dom ler när dom stänger våran dörr

Sätter samma kedjor

På alla

Vad vi än gör

Vi måste riva muren

Höja rösten

Vägra lyda tyst

Det måste bli en förändring

Innan allt har brunnit upp

Dom pratar om trygghet

Med munnar fyllda av privilegier

Gömmer sin rädsla

I fina ord och stela regler

Vi jobbar

Vi kämpar

Vi följer allt dom kräver

Ändå är misstanken

Det enda som vi får tillbaka

Ondska i kostym

Dom ler när dom stänger våran dörr

Sätter samma kedjor

På alla

Vad vi än gör

Vi måste riva muren

Höja rösten

Vägra lyda tyst

Det måste bli en förändring

Innan allt har brunnit upp

Vem gav er makten?

När glömde ni att ni tjänar oss?

Hur kan ni sova?

När ni krossar drömmar

Kallar det ”brott”

Ondska i kostym

Dom ler när dom stänger våran dörr

Sätter samma kedjor

På alla

Vad vi än gör

Vi måste riva muren

Höja rösten

Vägra lyda tyst

Det måste bli en förändring

Innan allt har brunnit upp