Han står ensam vid bryggans strand

Ser på sjön som speglar hans land

Han minns dagar då kärleken var stark

Allt är förbi som en oskördad mark

Hans händer är tomma men fulla av tid

Minnen som speglas på en yta av frid

Här satt han som ung med drömmar så modig

Nu är han äldre, erfaren och frodig

Sjön ser tillbaka, en spegel av hans själ

Den minns varje fest varje skratt varje kväll

Hans liv var en saga men sagor tar slut

Med hjärtat i ro ser han sitt liv gå ut

En gång fanns skördar av guld och grönt

Jorden gav liv som alltid var skönt

Han plogade med sina båda händer

De står där och rostar bort en i sänder

Han frågar vid sin sjö

Vad hände med kraften

Vad hände med glöden

Var är mina vänner

Varför alla dessa livsöden

En bris krusar sjöns blanka yta

Sina minnen ser han på vågorna flyta

Han minns jakten i höst morgonens glöd

Skogens sus är nu hans enda stöd

Geväret vilar och är täckt av damm

Allt förfaller, minnena kommer fram

Ljuset glöder stilla i kvällens famn

Han viskar till vattnet i tysthetens namn

"Jag är inget annat än dagar och år

Som ett avspeglat minne hos dig dit jag går"

Sjön ser tillbaka, en spegel av hans själ

Den minns varje fest varje skratt varje kväll

Hans liv var en saga men sagor tar slut

Med hjärtat i ro ser han sitt liv gå ut

Så stilla ligger vattnet det blottar varje svek

Drömmer om en värld där ingen blir vek

Spegelblank sjö gömmer allt som var

Och hjärtat vet att ingenting finns kvar