Vittras viskning (Märchen aus Norrland)

(Leise Naturgeräusche: Wind in den Bäumen, knirschender Schnee, 5–8 Sekunden)

I de djupa skogarna, där snön ligger tung

---

Finns ett tal som är tyst, där vinden sjunger så ung

Alrik vandrar stigen, där fötter ej ska gå

Men hjärtat hans hör skogens ro, som ingen annan kan förstå

---

Lyssna på skogen, känn dess hjärta slå

Vinden bär ett viskande, som bara du kan förstå

Hjälp den, känn dess kraft, låt det frusna bli fri

Skogens röst är stilla nu, men den sjunger för dig

Lyssna på skogen, känn dess hjärta slå

Vinden bär ett viskande, som bara du kan förstå

Hjälp den, känn dess kraft, låt det frusna bli fri

Skogens röst är stilla nu, men den sjunger för dig

---

Vittran står framför honom, med hår som is och snö

Ögon som glittrar klart, där nattens ljus kan dö

"Du är långt från vägen", säger hon så mild

"Men kanske bär du något, som kan hela skogens vild"

Alrik känner marken, rötter djupt i jord

Kylan i hans hjärta blandas med en mild trofast ord

Han återvänder hem, men skogens röst består

Och när vinden susar stilla, är det tack han får

---

Lyssna på skogen, känn dess hjärta slå

Vinden bär ett viskande, som bara du kan förstå

Hjälp den, känn dess kraft, låt det frusna bli fri

Skogens röst är stilla nu, men den sjunger för dig

Lyssna på skogen, känn dess hjärta slå

Vinden bär ett mjukt viskande, som bara du kan förstå

Hjälp den, känn dess kraft, låt det frusna bli fri

Skogens röst är tyst men klar, och den sjunger för dig

---

(Leise Naturgeräusche, Wind- und Schneegeräusche im Hintergrund, sanft ausklingen lassen)

Ibland hörs ett mjukt ljud, när snön faller ner

Vittras tysta viskning, den vakar alltid här