OHHHhhhhhhhhhhhh

Vid bordet där i kvällens sken

Där sitter män från fjärran land

Med ansikten av väder märkt

Och händer slitna av tamp och band

De delar sina historier här

Om äventyr på stormigt hav

Om sjöjungfrur och havets djup

Och skatter som i djupet gav

Hör sjömännens röster

Som vågorna slår

När skrönorna växer

Och glasen står på

Om monster och stormar

Och hamnar de sett

Om allt som på havet

Har hänt och har skett

Den gamle där med ärr på kind

Han talar om en middagsstund

När havet reste sig så högt

Att skeppet nästan gick på grund

Och han vid rodret ensam stod

I tretton timmar utan rast

Tills stormen äntligt gav sig av

Och skeppet kom i hamnen fast

Vem vet vad som är sant och rätt

I dessa mäns berättelser

Men något i den salta vind

De bär med sig från fjärran här

Får mig att tro att någonstans

Där våg mot himlen möter land

Finns allt det där de talar om

Som glimtar genom tidens sand

En yngre man med blick så klar

Berättar om en stilla natt

När månens sken på vattnet låg

Som silver över havets skatt

Då såg han något stiga upp

Ur djupet med ett silverskri

En varelse från sagans värld

Som drog förbi hans reling fri

Hör sjömännens röster

Som vågorna slår

När skrönorna växer

Och glasen står på

Här samlas historian

Vid värdshusets bord

Om havets mysterier

I handling och ord