Här sitter jag och spelar på ett berg

och funderar över havets röda färg

när gräset sakta vaggar av och an

blir dagen sen och solen plötsligt sann

Vad gör det då att vinden nyper till

den lockar ju att söka det man vill

och när ängens lyktor bländar vad jag vet

så viskar den en sång om nakenhet

Men jag vill inte vara en sån där

som dyker för att se hur djupt det är

för där är du min kära och du ler

och för stunden vill jag inte veta mer

Vad gör det då att vinden nyper till

den lockar ju att söka det man vill

och när ängens lyktor bländar vad jag vet

så viskar den en sång om nakenhet

Ja du min vän det käraste jag har

hos mig så kommer du att finnas kvar

kanhända att vi skiljs åt ganska snart

men minnet av din kropp och själ blir klart

Vad gör det då att vinden nyper till

den lockar ju att söka det man vill

och när ängens lyktor bländar vad jag vet

så viskar den en sång om nakenhet

Så hör jag på en gök som gal i väst

och vet att det som sker är alltid bäst

för hur som helst har båten i min vik

alltid seglat på en våg som är unik