”Det här är en berättelse om katten Jansson som en dag går på utflykt i skogen”

Han Jansson steg ut i solen

Från husa i Tuna i Smålands skogar

Marsvinden i pälsen och solen värma

Katten undrar vilket äventyr nu närma

Han Jansson ser sig om

Känner med tassen i den mjuka snön

Idag var dagen som

Han ifjol upptäckte den lilla sjön

Han Jansson gick ut till vägen

redo för en promenad i alla lägen

En liten bit efter vägen

En snöboll landar precis bredvid

Uppe i trädet sitter ekorren Herbert

Katten tycker sig minnas det är fredstid

Herbert är en elak korre

Skrattar glatt åt Jansson och laddar om Herbert skjuter men blir ännu en bom

Ingen gillar Herbert

Ensam han är och rädd för sanning

Katten undrar om Herbert är god med äggstanning

Det var en så varm vind nästan

En fin dag i Småländska Tuna

Dagen när katten Jansson struntade i fiestan

Arga möss gick förbi

aldrig fick dem sova

Tuppen gal på ojämna tider

allmänt vilsen i tid och rum

Mössen nu gick nästgårds

Hoppas det inte är fler än dem som lider

Men Lova hon var söt ändå

Hartjejen i skogens mitt

Katten undrade

Vad har Lova för sig idag

Det var en så varm vind nästan

En fin dag i Småländska Tuna

Dagen när katten Jansson struntade i fiestan

”Det som kommer det går”

Tänkte katten Jansson

och det som gått kommer sällan åter.

Det var en så varm vind nästan

En fin dag i Småländska Tuna

Dagen när katten Jansson struntade i fiiästan

Han Jansson vände om

Stor i pälsen tack vare sin mat

Nu var det nog med äventyr

Ville få komma hem och vara lat

Vägen hem kändes lång

och katten funderade på

Alla han i skogen fått träffa