Vem är det som tassar, i tofflor av trä?

Med morrhåren vassa, och svansen på sne’?

Det är katten Ville – en viking så vild,

På besök i Japan, men han saknar sin sill.

Han säger *nej nej nej nej!*

Och fräser som eld i en stormig fejd.

Han säger *nej nej nej nej!*

Vill ha sill, inte ris, inte rå fisk-buffé!

Han sniffar på soja, han snurrar ett spjut,

Han klöser i köket – det är fullt av ljud.

"Var är min sill?" han jamar i takt,

"Ge mig havets hjärta, inte ris i en flakt!"

Han säger *nej nej nej nej!*

Och fräser och fräser, som vinden i trä.

Han säger *nej nej nej nej!*

Det är katten Ville – en sill-samuraj!

I kimono med hjälm, han smyger på tå,

På jakt efter sill där körsbären slå.

Med svärd i sin blick och ett gnäll i sin själ,

Han fräser i natten som en stormklockas skälv.

Han säger *nej nej nej nej!*

Sushi får honom att vilja gå hem.

Han säger *nej nej nej nej!*

Ge mig sill – eller räkna med hämd!