Det skönaste landet är landet i norr,

där åkern ger vika för skogen,

där marken är stenig och karg och torr,

ej rörd av spaden och plogen,

där väldiga furor med mossig bark

mot himlen trotsande sträva,

och högt över tigande ödemark

bland skyarna örnar sväva.

Det skönaste landet är skogarnas land,

som evigt i tystnad drömmer.

Det binder vårt hjärta med längtans band,

som ingen sliter och glömmer.

Det lockar, det drager så tyst till sig

med eggande gåtfull tjusning –

där viskar på villande vildmarksstig

en trollsång i trädens susning.

Du irrande, husvilla tankars bo,

du ensamma drömmars rike,

du nordens ändlösa vildmarksro,

din skönhet är utan like.

Det skönaste, käraste land jag vet

är skogarnas land, det vida,

i kärv och storvulen enslighet,

där ofödda sånger bida.