Frostrosor

Du kom som en viskning i vinterns brus

Med ögon som glittrade kallt

Vi byggde ett slott av tystnad och ljus

Men tiden var aldrig så snäll

Dina ord var som snö över varm asfalt

Smälte så snabbt, blev till grus

Jag höll fast vid drömmen, så ömt och halt

Men du gled iväg utan rus

Frostrosor på min kind

Du var värmen jag försvann i

Nu är varje andetag så blind

Och vintern bor där hjärtat brann

Frostrosor – skönhet i förlust

Jag bär dem som ett tyst bevis

Att kärlek kan frysa till tröst

När allt vi var har blivit is

Jag går genom skuggor där vi en gång stod

Där våra steg var ett svar

Nu viskar vinden ditt namn i mitt blod

Men du är för långt bort för kvar

Och jag vet att du minns

När vi var eld i december

Men frostrosor brinner

I hjärtan som aldrig glömmer

Frostrosor på min kind

Du var värmen jag försvann i

Nu är varje andetag så blind

Och vintern bor där hjärtat brann

Frostrosor – skönhet i förlust

Jag bär dem som ett tyst bevis

Att kärlek kan frysa till tröst

När allt vi var har blivit is

Frostrosor…

De blommar där du en gång fanns

I tystnadens elegans