Cassandra vandrar över fjällens topp

Med kokkaffe i handen hon stannar och tar stopp

Hon känner vinden sjunga mot hennes kind

Och friheten lockar som en viskande vind

Åh Cassandra på fjället så fri som en sång

Med kokkaffe och drömmar där bergen är lång

Hon följer stigens löften mot horisontens kant

Med vandringslusten som brinner i varje sant

Hennes steg är lätta som fjärilens dans

I solens sken hon finner sin egen chans

Fjällens stillhet viskar sitt eviga rop

Hon tar in varje stund varje andetags dop

Åh Cassandra på fjället så fri som en sång

Med kokkaffe och drömmar där bergen är lång

Hon följer stigens löften mot horisontens kant

Med vandringslusten som brinner i varje sant

Stjärnorna tänds när natten smyger fram

Hon värmer sig vid elden i fjällens famn

Hennes hjärta slår i takt med naturens puls

Och kokkaffets ånga bär doften av tröstens brus

Åh Cassandra på fjället så fri som en sång

Med kokkaffe och drömmar där bergen är lång

Hon följer stigens löften mot horisontens kant

Med vandringslusten som brinner i varje sant